När jag idag var ute på min sedvanliga långpromenad så fastnade min blick på en prydligt ihopknuten lila hundbajs-påse som låg slängd bredvid gångbanan.

Det är väl ingenting att hänga upp sig på, eller?

Jag tänkte stilla för mig själv vad som rör sig i huvudet på en person som inhandlar dessa påsar, tar dem med sig när de är ute och rastar sin hund, plockar upp bajset, knyter ihop påsen........ för att sedan slänga den i naturen!!

Är det då inte bättre att låta bajset ligga opaketerat i naturen??

Eller är jag helt ute och cyklar?

Nåja, jag släppte denna tanke och fortsatte min promenad, för att bara knappt en minut senare se ytterligare en fint paketerad hundbajs! Fast den här gången i en klatchigt rosa påse   ! ! !

Det finns ganska många personer med vovvar som helst ser till att snyggt paketera deras bajs och sedan lägga tillbaka det på marken , fullt synligt dessutom!

Vad är meningen med det? ?

Ska man kanske tycka att de har varit jätteduktiga som " tagit upp det " , eller vadå?

Jag trodde i min enfald att man skulle plocka upp det i påsen, knyta ihop den och sedan slänga den i anvisade hundlatriner.

Men jag hade nog fel , för tydligen är det så att man i själva verket ska " piffa till " Chicos bajs så att det inte ser lika brunt och äckligt ut när det ligger där bredvid trottoaren   

Nå, nu får det vara nog med skitprat för idag , , ,

Imorgon är en annan dag, , ,

Nu har det blivit dags att avreagera sig lite.

Jag har ofta kommit i kontakt med, arbetat med och i vissa fall är släkt med dem......gnälliga kärringar över 50!

Hur kan det komma sig att en hel generation kvinnor är så omotiverat sura,trista, negativa och gnälliga?

Nu vill jag ju bara säga att det inte gäller ALLA kvinnor över 50.......men en hel del.

Om det nu inte är omotiverat, vad beror det då på??

Komplex? för att de inte är lika vackra och attraktiva som för 20-30 år sedan? Kan kanske vara en orsak :)

Jag menar, efter att ha fött 2-3 barn, heltidsarbetat i minst 15-20 år, så är det väl inte så konstigt att man ser lite mera sliten ut än en ung kvinna, oförstörd av graviditet, ammande och tungt trädgårdsarbete!

Visst, man kan hålla sig i trim och se fräsh ut ända upp i 60-års åldern. Men då får man som sagt inte ligga på soffan och läsa Damernas Värld och käka praliner! Hur gott det än må vara :)

Det kan också vara så att de inte blir tillräckligt tillfredsställda......sexuell frustration helt enkelt!

Man vet ju själv hur lättretlig man kan bli om det går för långt mellan varven :)

Många av de gnälligaste kvinnorna jag har kommit i kontakt med har alla talat om sin "sämre hälft".....inte bättre hälft. 

Detta visar väl ganska klart vart de står i sitt förhållande.En del har till och med separata sovrum! Snacka om erotikdödare......slår vad om att båda ligger i var sitt rum och väntar på att partnern ska komma in.......efter att ha väntat i 1 timme släcker båda lampan, suckar och tänker - Nähä, inte ikväll heller :(

En del pratar om sina män i så negativa ordalag att man helt enkelt bara måste fråga : - Varför inte flytta från karln om han nu är så odräglig att leva med??

Då kan man många gånger få till svar: - Men det går ju inte! Jag kommer inte klara mig själv, att bo ensam är dyrt, och jag tjänar inte såå bra!

Nähä? Men sluta gnäll då! Eller våga ta steget till ett självständigt liv........kanske till och med ett lyckligare liv.....

En annan sak med de här kvinnorna är att de ute i arbetslivet ALLTID vet mest! Det spelar ingen roll hur höga studier DU har, så länge du är yngre så anses du inte ha en aning om någonting!

Och skulle du mot all förmodan stå på dig och bevisa att DU har rätt så kommer du under de närmsta veckorna att behandlas som luft av den överbevisade kvinnan. Detta har hänt mig ett flertal gånger, fast jag bryr mig inte, utan ser det endast som en seger! Att få sätta deras ofta runda arslen på plats.

Ni som har läst mina inlägg kanske tycker att jag verkar vara en person med väldigt mycket förakt mot människor.......men så är icke fallet.

Jag är en tjej som precis passerat 42 ( bara 8 år kvar till 50!)har två barn, arbetar heltid, trivs med arbetskamrater, kommer bra överens med ung som gammal, kille eller tjej, öppen och glad, skämtar ofta och skrattar ofta.

Men trots det, oavsett hur glad och positiv man än må vara så finns det alltid något man stör sig på, eller hur?

Det finns fler saker jag stör mig på, men det tar vi en annan gång....

Hej så länge  

God Morgon !

Hoppas att ni liksom jag har sovit gott.

Nu tänkte jag fortsätta skriva lite om människor jag har mött i Småland.

Jag och min sambo har ganska ofta pratat och reflekterat över "sura och negativa" smålänningar.....man träffar på dem överallt! Många personer i vår närhet nästan omges av en negativ aura. Orden "det går inte" eller "det kommer gå åt helvete" har yttrats ganska många gånger vid samtal med folk i byggden.

Varför är de då så negativa?

Kanske för att de är lite för patriotiska, de har enbart företagande i form av traktens bönder (som har ärvt och brukat ägorna i generationer) och inte gärna släpper in nya hungriga entrepenörer.

För att få ett bra företagsklimat och få ett samhälle med liv och glädje så krävs det faktiskt att man välkomnar och släpper in personer utifrån, folk som är villiga att starta ett samarbete med folket på orten.

Man måste framför allt samarbeta!

Idag möts man tyvärr allför ofta av motarbete, dvs många ortsbor väljer att hålla varandra om ryggen, "vi har det bra som vi har de", " vi gör som vi alltid har gjort", "vi vill inte ha några krångliga nymodigheter".

Slutligen vill jag avsluta kapitlet Småland med att säga  att de betraktelser och erfarenheter som jag har kanske inte gäller för alla smålänningar, men i Torsås kommun genomsyras samhället av negativismen, patriotismen och snålheten.

Jag hoppas att de hinner ändra inställning innan hela kommunen har gått i botten, den är redan på väg neråt i rasande fart ,efter nedläggningar av industrier.

God kväll!

Vi människor har i alla tider haft fördomar om folk i andra landsdelar av vårat avlånga land, en del kanske inte riktigt stämmer överens med verkligheten....men andra är faktiskt mycket korrekta.

I kväll tänkte jag berätta lite om mina erfarenheter av Smålänningarna, ni vet, de där som sägs vara så snåla.

Enligt mina erfarenheter så är de inte bara snåla...de är dessutom otroligt patriotiska, lider av storstadskomplex , de har helt och fullt anammat Jante-lagen och är fullkomligt ointresserade av vad som händer utanför Smålands gränser!

Hur kan jag då påstå något sådant?

Helt enkelt därför att jag själv flyttade från en storstad på västkusten till ett litet samhälle på den småländska östkusten för snart 1 år sedan.

När jag först kom dit så blev jag alldeles betagen av landskapet...underbart att bo så nära havet! Jag flyttade in hos min pojkvän i hans ganska stora hus, och jag tänkte ofta att det här måste vara himmelriket på jorden :)

Så var det då dags att börja jobba, nytt jobb, nya arbetskamrater....spännande!

Visst!...tills den dag då det blev känt att man bodde i det största huset i byggden ja!

Inte nog med att man var från storstan och pojkvännen likaså....

Jante-lagen gjorde sig smärtsamt påmind....i alla fall bland kollegorna på jobbet, främst från en kvinna som är 50+ och från min chef!

Man kan väl säga att de här två människorna är några av de vidrigaste människor jag mött! Deras bemötande mot både Mig och en del av våra kunder är helt förkastligt. De kunde bete sig som om de stod över alla andra och de betraktade de flesta människor som idioter. Sorgligt men sant...

Man undrar ju hur sådana personer över huvud taget kunde få  lov att arbeta kvar inom ett serviceyrke?

Nu kan jag glädjande meddela att chefen har blivit omplacerad, pga en del allvarliga incidenter med andra anställda.

Jag själv gav upp självmant, för mig är det helt uteslutet att arbeta med människor som agerar så oproffessionellt och som helt saknar en bra och sund serviceanda.

Nu fanns det ju faktiskt en hel del kunder som tyckte att det var tråkigt att jag slutade i butiken.......

För det finns trots allt en liten skara smålänningar som har både hjärta och empati.

Fortsättning följer....